En bingobricka kan vid första anblick se ganska enkel ut: ett rutnät med nummer och ibland några tomma fält. Men bakom utformningen finns en tydlig struktur. Antalet rutor, hur numren fördelas och vilka positioner som kan vara tomma beror på vilken typ av bingo som spelas.
En bingobricka i 75-bollarsbingo är till exempel uppbyggd på ett helt annat sätt än en bricka i 90-bollarsbingo. I den här guiden går vi igenom hur de vanligaste bingobrickorna ser ut, hur nummer och kolumner är organiserade och vilken funktion tomma rutor, frirutor och så kallade jokerrutor har.
Vad är en bingobricka?
En bingobricka är den spelplan som används under en bingoomgång. På brickan finns de nummer som spelaren ska markera under dragningen.
Om nummer 17 dras och 17 finns på din bricka markerar du den rutan. Spelet fortsätter tills någon uppfyller det vinstvillkor som gäller för omgången. Det kan exempelvis vara att få en hel rad, flera rader, ett särskilt mönster eller att markera samtliga nummer på brickan.
Det finns alltså inte en enda standardmodell som används i all bingo. Antalet rader, kolumner och nummer varierar mellan olika bingovarianter, och därför kan bingobrickor se ganska olika ut beroende på vilket spel du deltar i.
| Bingovariant | Brickans format | Antal nummer på brickan | Tomma eller fria rutor |
|---|---|---|---|
| 75-bollarsbingo | 5 × 5 | Vanligen 24 nummer mellan 1–75 | Ofta en fri mittenruta |
| 90-bollarsbingo | 3 × 9 | 15 nummer mellan 1–90 | 12 tomma fält |
| Variantbingo | Tre 5 × 5-fält | 75 nummer, från 1 till 75 | Normalt inga i den klassiska svenska layouten |
| 80-bollarsbingo | 4 × 4 | 16 nummer mellan 1–80 | Normalt inga |
| 30-bollarsbingo | 3 × 3 | 9 nummer mellan 1–30 | Normalt inga |
Exakt utformning kan variera mellan olika spel. Det är därför alltid reglerna för den aktuella bingoomgången som avgör vad som gäller.
Så ser en bingobricka i 75-bollarsbingo ut
Den klassiska 75-bollarsbrickan är kvadratisk och består av fem rader och fem kolumner. Det ger totalt 25 rutor.
I den välkända amerikanska versionen innehåller 24 av rutorna nummer. Rutan precis i mitten är en friruta som redan räknas som markerad när spelet börjar.
En förenklad bricka kan exempelvis se ut så här:
B-I-N-G-O-systemet bestämmer nummerplaceringen
Numren placeras inte helt fritt på brickan. Varje kolumn är kopplad till ett bestämt nummerintervall, vilket gör att du redan utifrån numret kan veta i vilken kolumn det ska finnas.
Ovanför de fem kolumnerna står bokstäverna B, I, N, G och O. Tillsammans bildar de förstås ordet BINGO.
Numren fördelas på följande sätt:
- B: 1–15
- I: 16–30
- N: 31–45
- G: 46–60
- O: 61–75
Nummer 12 kan därför finnas under B men inte under G. Nummer 52 hör hemma under G, medan exempelvis 68 placeras under O.
Systemet gör det lättare att snabbt hitta rätt nummer när dragningen pågår. Ett nummer kan också ropas tillsammans med sin bokstav, exempelvis “B 12” eller “O 68”.
Så fungerar en bingobricka med 90 bollar
90-bollarsbrickan har en helt annan form. Här består spelplanen av tre vågräta rader och nio lodräta kolumner, alltså sammanlagt 27 fält.
Endast 15 av dessa innehåller nummer. Varje rad har exakt fem nummer och fyra tomma fält.
I bilden intill ser du ett exempel på hur en bricka kan se ut.
Även här styr kolumnerna var numren får förekomma. Den första kolumnen innehåller nummer 1–9, nästa 10–19 och därefter följer tiotalsintervallen fram till den sista kolumnen med 80–90.
Det gör att spelaren snabbt kan orientera sig på brickan. Hör du nummer 67 behöver du i första hand titta i kolumnen för 60-talet.
I den vanliga formen av 90-bollarsbingo delas priser ut för en färdig rad, två färdiga rader och slutligen full bricka, alltså när samtliga 15 nummer är markerade. De tomma fälten har inga nummer och kräver därför ingen markering.
Brickan i variantbingo – tre spelfält på samma bricka
Variantbingo är en bingoform som många svenska spelare stött på, inte minst genom Bingolotto. Det som skiljer variantbingo från vanlig bingo är brickans uppbyggnad: istället för ett enda spelfält består brickan av tre fristående fält. Varje fält är ett rutnät med fem rader och fem kolumner, alltså 25 rutor per fält – totalt 75 rutor på hela brickan.
Liksom på en klassisk 75-bollarsbricka används B-I-N-G-O-indelningen för att fördela numren:
B = 1–15, I = 16–30, N = 31–45, G = 46–60, O = 61–75.
Den stora skillnaden ligger i hur spelet fortskrider. I variantbingo spelas nämligen flera omgångar efter varandra, och kraven skärps steg för steg.
Ett vanligt upplägg är att spela vidare från en till fem färdiga rader i samma spelfält:
- Första omgången: en färdig rad. Beroende på spelets regler kan raden vara vågrät, lodrät eller diagonal.
- Andra omgången: två vågräta rader i samma fält
- Tredje omgången: tre vågräta rader i samma fält
- Fjärde omgången: fyra vågräta rader i samma fält
- Sista omgången: alla fem raderna i samma fält – det vill säga hela fältet fyllt
Just den sista omgången kallas ofta “full bricka”, trots att det egentligen bara handlar om att fylla ett av de tre fälten – inte hela brickan med alla 75 rutor.
En del brickor har också en friruta i mitten av varje fält. Den rutan räknas som redan avprickad, vilket gör att antalet nummer som faktiskt behöver täckas blir ett färre per fält.
Formatet med tre fält är inte unikt för Bingolotto utan förekommer hos flera bingoaktörer, både i fysiska hallar och online.
Eftersom variantbingo spelas i flera omgångar på samma bricka finns det också chans att vinna mer än en gång under samma spel – till exempel både på en rad i första omgången och på tre rader senare. Vinstsummorna följer vanligtvis omgångarna: ju fler rader som krävs, desto högre är oftast potten, med full bricka som den största vinsten.
80-bollarsbrickan har 16 numrerade rutor
Den vanligaste moderna formen av 80-bollarsbingo använder en kompakt bricka med fyra rader och fyra kolumner.
Alla 16 rutor innehåller normalt ett nummer. Någon tom mittenruta behövs alltså inte.
Även här finns en tydlig kolumnindelning:
- Kolumn 1: nummer 1-20
- Kolumn 2: nummer 21-40
- Kolumn 3: nummer 41-60
- Kolumn 4: nummer 61-80
Kolumnerna visas ofta i olika färger för att ytterligare göra det lättare att hitta ett utropat nummer.
Vilket mönster som krävs för bingo varierar mellan spelen. Det kan exempelvis vara en vågrät, lodrät eller diagonal linje, fyra hörn, ett bestämt mönster eller alla 16 nummer.
Just därför är brickans form extra viktig i 80-bollarsbingo: samma 4 × 4-rutnät kan användas till flera olika typer av vinstmönster.
30-bollarsbrickan är den minsta av de vanliga varianterna
30-bollarsbingo kallas ofta speed bingo och använder en betydligt mindre spelplan.
Brickan har bara tre rader och tre kolumner. Alla nio rutor innehåller nummer.
Kolumnerna brukar delas upp så här:
- Kolumn 1: nummer 1-10
- Kolumn 2: nummer 11-20
- Kolumn 3: nummer 21-30
Det finns varken tomma fält eller en fri ruta i den vanliga 30-bollarsbrickan.
I många 30-bollarsspel gäller det helt enkelt att bli först med att markera samtliga nio nummer. Det lilla rutnätet och det begränsade antalet bollar gör formatet lämpat för korta spelomgångar.
Reglerna kan dock skilja sig mellan olika bingospel, så man bör kontrollera vinstvillkoren innan omgången börjar.
Vad är skillnaden mellan friruta och jokerruta?
En friruta är en position som räknas som markerad utan att något nummer först behöver dras. Mittenrutan i många 75-bollarsbrickor är det tydligaste exemplet.
Ordet jokerruta kan användas informellt om samma funktion: en ruta som redan hjälper till att bilda den rad eller det mönster som krävs för bingo. I vissa spel online där man använder specialfunktioner som multiplikatorer kan en jokerruta innebära en ruta som har en extra vinstmultiplikator.
Varför är numren uppdelade i kolumner?
Kolumnsystemen har framför allt en praktisk funktion. De gör stora mängder nummer enklare att överblicka.
Om alla nummer från 1 till 75 placerades helt fritt på en 5 × 5-bricka skulle spelaren behöva leta igenom hela brickan efter varje utrop. Med B-I-N-G-O-systemet vet man direkt ungefär var ett nummer finns. Samma princip används i 90-bollarsbingo och i flera andra bingovarianter.
Brickans utformning är alltså inte bara slumpmässig. Raderna och kolumnerna hjälper både till att organisera numren och definiera vilka kombinationer som kan ge bingo.
Sammanfattning – bingobrickan förändras med spelet
Det finns ingen enda standardbricka som används i all bingo. I stället har varje bingovariant fått en bricka som passar spelets regler.
75-bollarsbingo använder vanligtvis ett kvadratiskt 5 × 5-rutnät med B-I-N-G-O-kolumner. 90-bollarsbingo har tre rader, nio kolumner och 15 nummer. Den svenska variantbingobrickan kan innehålla tre separata 5 × 5-fält, medan 80-bollarsbingo vanligtvis spelas på 4 × 4 rutor och 30-bollarsbingo på bara 3 × 3.
Förstår du hur brickan är uppbyggd blir det också betydligt enklare att förstå reglerna i de olika formerna av bingo.
